Torvmarker skapas över lång tid då material från döda växter inte bryts ner i blöta och syrefattiga förhållanden. Detta organiska material består av stora mängder kol och kan fortsätta att bildas om marken förblir blöt. Om marken däremot dräneras, vilket gjordes under 1800-talet fram till mitten av 1900-talet, syresätts det organiska materialet och börjar brytas ned. Marken dränerades bland annat för att öka produktion på skogs- och jordbruksmark.

I Sverige rapporteras ett årligt utsläpp på 11,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter från dränerad torvmark 2021. Detta överstiger de årliga utsläppen från personbilstrafiken och motsvarar 25% av de totala territoriella utsläppen i Sverige. Att återväta torvmark minskar utsläppen av koldioxid och lustgas och ger därför klimatnytta.¹

Under september 2022 hade SKR:s Programberedning för hållbar omställning en informationsträff med Skogsstyrelsen, där Skogsstyrelsen bland annat informerade om att de har kartor över vilka våtmarker som finns och vad som skulle gå att återväta. Däremot har de inte information om vilken mark som ägs av kommunen. Om kommuner hör av sig till Skogsstyrelsen och bifogar kartor över kommunens mark menade de vid mötet, att de skulle kunna ge kommuner kostnadsfritt underlag över lämpliga områden att återväta.

Vi yrkar att fullmäktige beslutar:

att ge Bygg- och miljötillsynsnämnden i uppdrag att utreda vilka markområden kommunen  har rådighet över och i samarbete med Skogsstyrelsen utreda vilka områden som skulle vara möjliga och önskvärda att återväta.

Vallentuna 12/12 2022

Gunnar Bergström, Vänsterpartiet

¹ Våtmarker och klimat (naturvardsverket.se)

Uppdaterades: 14 dec 2022