Interpellation riktad till Bygg- och miljötillsynsnämndens ordförande Elwe Nilsson angående Vallentunas dricksvattenkvalitet

 

PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp vattenlösliga ämnen som används för att skapa vattentåliga, smutsavvisande eller lågfriktionsytor, i till exempel stekpannor, kläder, möbler och skidvalla. Egenskaperna har även utnyttjats i brandskum. PFAS kan påverka njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar. Dessutom misstänker man att PFAS kan kopplas till ökad risk för vissa typer av cancer.¹

Utsläpp från produktion, användning av eller avfall från dessa produkter går ut i vår miljö och hamnar slutligen både i maten vi äter, luften vi andas och i vårt dricksvatten. Ämnena är mycket svårnedbrytbara i naturen och de sprids lätt i vatten.

Från och med 1 januari 2023 gäller ny lagstiftning för svenskt dricksvatten². Bland annat har nya gränsvärden införts för flera olika skadliga ämnen, som exempelvis PFAS. För PFAS4 i dricksvatten, dvs summahalten av fyra definierade PFAS-ämnen, har gränsvärdet sänkt från 90 ng/L till 4 ng/L. Som en fotnot kan nämnas att Danmark infört gränsvärdet 2 ng/L för sitt dricksvatten. Dessa nya gränsvärden omfattas av en övergångsperiod och ska börja tillämpas 1 januari 2026

Dricksvattnet i Vallentunas kommunala nät kommer från Norrvattens anläggning Görväln i Mälaren. I Vallentuna distribueras vattnet av Roslagsvatten AB. I Norrvattens dricksvatten-produktion är den analyserade summahalten PFAS11, dvs den summerade halten av 11 definierade PFAS-ämnen, cirka 13 ng/L ^3,4. I sjövattnet vid Gjörväln har halten PFAS4 upp-mätts till 5,4 ng/L ⁴, medan till exempel Märstaån har en uppmätt PFAS4-halt på 120 ng/L ⁴ . Hur PFAS-halterna i sjövattnet vid Görväln kommer att förändras över tid är okänt.

PFAS i Mälarens dricksvatten kommer till stor del från närliggande flygplatser och flyg-flottiljer. En färsk rapport visar att en stor del av PFAS-utsläppen kommer från nordöstra Mälaren, främst från Arlanda och Ärna flygplats, där flygvapnet använt brandskum, som innehåller PFAS.

Swedavia, har dragit igång olika insatser för att komma till rätta med Arlandas PFAS-utsläpp. Åtgärder för att sanera källorna har till viss del påbörjats, men det tar tid innan de ger någon påtaglig verkan. Därför är det akut att förbättra reningen av dricksvattnet med avseende på PFAS i Görvälnverket, alternativt att införa (en kostsam) kommunal rening.

Dricksvattenförsörjning är en viktig samhällsfunktion. Livsmedelsverket är central kontroll-myndighet för dricksvatten i Sverige. Men, det ingår i Bygg- och miljötillsynsnämndens (BMN) uppdrag, dess myndighetsutövning, att ansvara för lokal tillsyn och kontroll och tillsyn av att kommuninvånarnas dricksvatten uppfyller gällande kvalitetsmål.

Våra frågor till BMN:s ordförande Elwe Nilsson:

1. Vallentuna BMN har ett myndighetsansvar för att kontrollera och säkerställa att Vallentunas invånare får dricksvatten som uppfyller lagstadgade kvalitetskrav, som exempelvis de nya gränsvärden för PFAS, som införts 1 januari 2023. Hur ser BMN:s plan ut för att säkerställa att den kommunala vattenförsörjningen uppfyller de nya kvalitetsmålen?
2. Vilka är Vallentunas potentiella reservvattentäkter och hur stora är halterna av PFAS i dessa?
3. Hur följer BMN upp halterna av PFAS-nivåerna i de dricksvattenkällor som inte är kommunala?

 

Vallentuna 23 januari 2023

Cristina Svedberg

Vänsterpartiet Vallentuna

Uppdaterades: 24 jan 2023