Författare: Ulf Sellgren

Små skolor utanför centralorten (Kårsta, Karby, Gustav Vasa) behöver tilläggsfinansiering, s.k. strukturersättning, eftersom de har färre antal elever (per klass) och därmed ett grundbidrag (”skolpeng”) som inte räcker för det uppdrag de är ålagda.

Motion: Införande av anslagsfinansiering för skolor i områdena utanför Vallentuna centralort

Bakgrund
Det nuvarande finansieringssystemet för grundskolor bygger i huvudsak på en elevbaserad ersättning, där resurser tilldelas utifrån antal inskrivna elever, den s.k. skolpengen. Detta system fungerar relativt väl i större tätorter där elevunderlaget är stabilt och tillräckligt stort.

För skolor utanför större tätorter skapar dock denna modell betydande problem. Elevantalet är ofta lågt och varierande, vilket innebär att skolpengen inte ger tillräckliga resurser för att upprätthålla en stabil och kvalitativ verksamhet. Samtidigt är de fasta kostnaderna – såsom lokaler, lärartjänster och elevhälsa – i stor utsträckning oberoende av elevantal.

Motivering
Kommunen har ett lagstadgat ansvar att erbjuda utbildning inom rimligt avstånd för alla elever. I områden utanför större tätorter innebär detta i praktiken att mindre skolor måste finnas kvar, trots ett begränsat elevunderlag.

Ett strikt elevbaserat finansieringssystem riskerar att:

• urholka kvaliteten i undervisningen
• skapa ekonomisk osäkerhet för skolorna
• i förlängningen leda till nedläggningar som tvingar elever till orimligt långa resvägar.

Anslagsfinansiering innebär att resurser tilldelas utifrån verksamhetens faktiska behov snarare än enbart elevantal. Detta ger bättre förutsättningar att:

• säkerställa en likvärdig utbildning oavsett geografisk hemvist
• upprätthålla stabil bemanning och kompetens
• skapa långsiktighet i planering och drift.

För skolor i områdena utanför Vallentuna centralort är detta inte en fråga om effektivisering utan om möjligheten att överhuvudtaget bedriva en fungerande verksamhet.

Slutsats
För att kommunen ska kunna leva upp till sitt ansvar att erbjuda en likvärdig och tillgänglig utbildning krävs en anpassning av finansieringsmodellen. Skolorna utanför Vallentuna centralort bör därför undantas från nuvarande finansieringssystem som är en ren elevbaserad tilldelning och istället tilldelas resurser genom anslag baserade på behov och strukturella förutsättningar.

Vänsterpartiet yrkar

att kommunen beslutar att kommunala skolor och förskolor i Kårsta-Lindholmen samt Karby rektorsområden ska undantas från nuvarande finansieringssystem och i stället finansieras genom strukturersättning/grundanslag.

Gunnar Bergström, Vänsterpartiet Vallentuna

Skolorna utanför Vallentuna centralort kämpar med brist på legitimerade lärare och en oacceptabel vikariesituation. Vänsterpartiet föreslår en differentierad lönesättning, i detta fall högre lön för lärare och övrig personal på de små skolorna utanför centralorten, som ett sätta att lösa dagens rekryteringsproblem.

Motion: Differentierad lönesättning för skolpersonal i skolorna utanför Vallentuna centralort

Bakgrund
Kommunens skolor utanför Vallentuna centralort står inför betydande rekryterings- och bemanningsutmaningar. Tjänster i dessa områden är ofta svårare att tillsätta och behålla, vilket leder till återkommande underbemanning och ökad belastning på befintlig personal.

Samtidigt innebär arbete i glesbygd ofta längre restider, mindre kollegiala sammanhang och begränsade resurser, vilket kan påverka både arbetsmiljö och verksamhetens kvalitet.

Motivering
För att attrahera och behålla kvalificerad personal krävs konkurrenskraftiga villkor. En högre lön för skolpersonal i skolorna utanför Vallentuna centralort är ett konkret och effektivt incitament som kompenserar för de nackdelar som tjänsterna kan innebära, såsom:

• längre pendlingstid
• högre arbetsbelastning vid underbemanning
• svårigheter att få tillgång till stödresurser och kollegialt utbyte.

Differentierad lönesättning är ett etablerat verktyg inom arbetsmarknaden för att hantera rekryteringssvårigheter och skapa balans mellan olika geografiska områden.

Genom att rikta löneincitament till de mest utsatta verksamheterna kan kommunen:

• stärka bemanningen i glesbygd,
• minska personalomsättningen,
• förbättra arbetsmiljön,
• samt säkerställa en mer likvärdig utbildning för alla elever.

Slutsats
För att kommunen ska kunna leva upp till sitt ansvar att erbjuda en likvärdig utbildning i hela kommunen krävs riktade insatser där behoven är som störst. En differentierad lönesättning för skolpersonal i glesbygd är en nödvändig och strategisk åtgärd.

Vänsterpartiet yrkar

att kommunfullmäktige beslutar att

1. Införa en differentierad lönesättning där skolpersonal anställd i kommunala skolor utanför Vallentuna centralort ges en lön som överstiger genomsnittet i kommunen i syfte att stärka kompetensförsörjningen och förbättra arbetsvillkoren.

1. Fastställa tydliga kriterier för vilka skolor och verksamheter som omfattas av denna modell.
2. Säkerställa att lönesatsningen kombineras med långsiktiga åtgärder för kompetensförsörjning och arbetsmiljö.

Gunnar Bergström, Vänsterpartiet Vallentuna

Skolorna utanför Vallentuna centralort kämpar med brist på legitimerade lärare och en oacceptabel vikariesituation. Vänsterpartiet föreslår, som en lösning på kort sikt, en vikariepool med fast anställd personal.

Motion: Fast anställning och kompetensutveckling via vikariepoolen med primär placering i de kommunala skolorna utanför Vallentuna centralort

Bakgrund
Kommunens skolor och förskolor har ett återkommande behov av vikarier och flexibel bemanning. Samtidigt präglas vikarieanställningar ofta av otrygghet och bristande kontinuitet. I områdena utanför Vallentuna centralort såsom Kårsta-Lindholmen och Karby är bemanningsutmaningarna särskilt stora. Det är svårare att rekrytera personal, vilket leder till högre sårbarhet vid frånvaro och risk för sämre kontinuitet i verksamheten.

Motivering
Genom att erbjuda tillsvidareanställning inom vikariepoolen skapas bättre förutsättningar att attrahera och behålla kompetent personal. Trygga anställningsvillkor stärker kommunen som arbetsgivare och bidrar till ökad stabilitet i verksamheterna.

Att kombinera detta med en tydlig princip om primär placering i kommunala skolor utanför centralorten säkerställer att de verksamheter som har störst rekryteringsutmaningar prioriteras. Samtidigt behålls flexibiliteten i systemet genom att personalen kan tjänstgöra i andra delar av kommunen när behovet i glesbygd är tillgodosett.

Denna modell skapar:

• bättre kontinuitet för barn och elever i glesbygd
• mer rättvis resursfördelning inom kommunen
• ökad effektivitet i användningen av vikariepoolen
• samt tydligare förväntningar för både arbetsgivare och arbetstagare.

Slutsats
För att uppnå en likvärdig utbildning och omsorg i hela kommunen krävs en mer strategisk användning av vikariepoolen. En modell med fasta anställningar, kompetensutveckling och primär placering i glesbygdsområden är ett effektivt sätt att möta dessa behov.

Förslag till beslut
Vänsterpartiet yrkar att kommunfullmäktige beslutar att:

1. Medarbetare i vikariepoolen för skolor och förskolor i kommunal regi ska erbjudas tillsvidareanställning.
2. Kommunen säkerställer att dessa medarbetare ges relevant utbildning och kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov.
3. Medarbetare i vikariepoolen ges ett primärt uppdrag i Kårsta–Lindholmen och Karby rektorsområden, vilket innebär att de i första hand placeras där när behov finns, och i andra hand i övriga delar av kommunen när behov i dessa skolor saknas.

Gunnar Bergström, Vänsterpartiet Vallentuna