Skip to main content

Författare: Ulf Sellgren

Interpellation om föreningars lokal- och planhyra

Fritidsnämndens uppgift är att ”vara huvudman för fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet”.

Vallentunas ideella föreningar utför ett ovärderligt socialt och folkhälsoarbete. För denna insats beviljas föreningarna bland annat aktivitetsstöd. Antalet föreningar som beviljades aktivitetsstöd 2022 var 97 stycken. Aktivitetsstödet för 2022 var budgeterat till 2,5 miljoner kronor. Delar av detta aktivitetsstöd använder föreningarna till att betala hyra för aktiviteter på kommunala planer och i kommunala lokaler. Taxorna för hyra av kommunens planer och lokaler höjdes under 2022.

Vänsterpartiet anser att föreningarna ska ges möjlighet att använda hela stödet till sina aktiviteter.

Våra frågor till Fritidsnämndens ordförande Ylva Mozis:

  1. Hur stor del av föreningarnas aktivitetsbidrag är det rimligt att föreningarna ska bertala i kommunala lokal- och planhyror?
  2. Hur stort aktivitetsstöd betalades till Vallentunas föreningar under åren 2019, 2020, 2021 och 2022?
  3. Hur mycket betalade Vallentunas föreningar för hyra av kommunens lokaler och planer under åren 2019, 2020, 2021 och 2022?
  4. Hur hanteras barnperspektivet när taxorna för lokal och planhyror bestäms?

05.d Inlämnad interpellation (V) om föreni… lokalhyror

Årsmöte 15 februari 19:00 i Folkets Hus

Alla medlemmar är välkomna till Vänsterpartiet Vallentunas årsmöte 15 februari klockan 19:00 i Folkets Hus, Hövdingavägen 1, Vallentuna.

Lättare förtäring kommer att serveras, så meddela gärna (ej krav) att du kommer.

Årsmöteshandlingarna har mejlats till partiföreningens medlemmar idag 1 februari.

Interpellation om säkerställande av Vallentunas dricksvattenkvalitet

Interpellation riktad till Bygg- och miljötillsynsnämndens ordförande Elwe Nilsson angående Vallentunas dricksvattenkvalitet

 

PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp vattenlösliga ämnen som används för att skapa vattentåliga, smutsavvisande eller lågfriktionsytor, i till exempel stekpannor, kläder, möbler och skidvalla. Egenskaperna har även utnyttjats i brandskum. PFAS kan påverka njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar. Dessutom misstänker man att PFAS kan kopplas till ökad risk för vissa typer av cancer.1

Utsläpp från produktion, användning av eller avfall från dessa produkter går ut i vår miljö och hamnar slutligen både i maten vi äter, luften vi andas och i vårt dricksvatten. Ämnena är mycket svårnedbrytbara i naturen och de sprids lätt i vatten.

Från och med 1 januari 2023 gäller ny lagstiftning för svenskt dricksvatten2. Bland annat har nya gränsvärden införts för flera olika skadliga ämnen, som exempelvis PFAS. För PFAS4 i dricksvatten, dvs summahalten av fyra definierade PFAS-ämnen, har gränsvärdet sänkt från 90 ng/L till 4 ng/L. Som en fotnot kan nämnas att Danmark infört gränsvärdet 2 ng/L för sitt dricksvatten. Dessa nya gränsvärden omfattas av en övergångsperiod och ska börja tillämpas 1 januari 2026

Dricksvattnet i Vallentunas kommunala nät kommer från Norrvattens anläggning Görväln i Mälaren. I Vallentuna distribueras vattnet av Roslagsvatten AB. I Norrvattens dricksvatten-produktion är den analyserade summahalten PFAS11, dvs den summerade halten av 11 definierade PFAS-ämnen, cirka 13 ng/L 3,4. I sjövattnet vid Gjörväln har halten PFAS4 upp-mätts till 5,4 ng/L 4, medan till exempel Märstaån har en uppmätt PFAS4-halt på 120 ng/L 4 . Hur PFAS-halterna i sjövattnet vid Görväln kommer att förändras över tid är okänt.

PFAS i Mälarens dricksvatten kommer till stor del från närliggande flygplatser och flyg-flottiljer. En färsk rapport visar att en stor del av PFAS-utsläppen kommer från nordöstra Mälaren, främst från Arlanda och Ärna flygplats, där flygvapnet använt brandskum, som innehåller PFAS.

Swedavia, har dragit igång olika insatser för att komma till rätta med Arlandas PFAS-utsläpp. Åtgärder för att sanera källorna har till viss del påbörjats, men det tar tid innan de ger någon påtaglig verkan. Därför är det akut att förbättra reningen av dricksvattnet med avseende på PFAS i Görvälnverket, alternativt att införa (en kostsam) kommunal rening.

Dricksvattenförsörjning är en viktig samhällsfunktion. Livsmedelsverket är central kontroll-myndighet för dricksvatten i Sverige. Men, det ingår i Bygg- och miljötillsynsnämndens (BMN) uppdrag, dess myndighetsutövning, att ansvara för lokal tillsyn och kontroll och tillsyn av att kommuninvånarnas dricksvatten uppfyller gällande kvalitetsmål.

Våra frågor till BMN:s ordförande Elwe Nilsson:

  1. Vallentuna BMN har ett myndighetsansvar för att kontrollera och säkerställa att Vallentunas invånare får dricksvatten som uppfyller lagstadgade kvalitetskrav, som exempelvis de nya gränsvärden för PFAS, som införts 1 januari 2023. Hur ser BMN:s plan ut för att säkerställa att den kommunala vattenförsörjningen uppfyller de nya kvalitetsmålen?
  2. Vilka är Vallentunas potentiella reservvattentäkter och hur stora är halterna av PFAS i dessa?
  3. Hur följer BMN upp halterna av PFAS-nivåerna i de dricksvattenkällor som inte är kommunala?

 

Vallentuna 23 januari 2023

Cristina Svedberg

Vänsterpartiet Vallentuna