Författare: Ulf Sellgren

Att arbetstagare kan erbjudas att utföra en del arbetsuppgifter hemma när det är möjligt är
förstås positivt. Det kommer troligen att bli vanligare utifrån erfarenheter från pandemin. Det är dock fortfarande arbetsgivarens ansvar att säkerställa att alla har en god arbetsmiljö.

Kommunen har nu beslutat om att flytta in en stor del av sin verksamhet i nya lokaler där det inte finns en fysisk arbetsplats för alla. Vår fråga till kommunalrådet Parisa Liljestrand handlar om detta.

Arbetsmiljöverket säger på sin hemsida:
Ergonomi omfattar fysiska, organisatoriska och mentala aspekter på arbetsmiljön. ska se till att arbetsutrustning finns till hands när den behövs för arbetsuppgifterna. Arbetsutrustning kan vara en maskin, anordning, verktyg, redskap, hjälpmedel eller installation.

1. Hur ser kommunens planering ut för sitt arbetsmiljöansvar när en väldigt stor del av de anställda förväntas arbeta hemifrån i stor utsträckning? Enligt nuvarande riktlinjer
för distansarbete ska detta vara frivilligt. Dessa riktlinjer är inte skrivna för det omfattande hemarbete som nu förutsätts. Kommer de att omarbetas utifrån dessa
nya förutsättningar?

2. Vilken ekonomisk avsättning i budgeten har gjorts eller kommer att göras för att täcka kostnadsersättning för utrustning, kontorsmöbler och annat material i hemmiljön?

3. Vilken avsättning kommer att göras i budgeten för att ersätta den personal som måste avsätta en del av sin bostad för hemarbete?

4. Hur hanteras i planeringen de som inte har möjlighet att disponera sin privata bostad för att arbeta hemma?

5. En del av arbetet kommer att ske med sekretesskyddat materiel, både digitalt och via telefon. I nuvarande riktlinjer talas bl.a. om krypterade telefonsamtal. Hur ser planeringen ut för att det ska fungera i hemmiljön där det kan finnas åhörare som hör samtalen innan de krypterats? Vilka riktlinjer kommer att gälla för sekretesskyddat material i pappersform?

Vallentuna 11/10 2021
Gunnar Bergström, Vänsterpartiet

I Vallentuna har det hänt vid upprepade tillfällen att motioner behandlas med väldigt långa beredningstider innan de kommer till fullmäktige för beslut. Nu senast gällde det en  motion från Vänsterpartiet om Internationella Engelska Skolan som var nästan 3 år gammal när den lades fram för fullmäktige. Vid det laget var den överspelad.
Visserligen kan en del av den tiden förklaras av pandemin, men redan när den startade hade motionen legat i 1½ år och borde rimligtvis ha avverkats tidigare.
Detta är ett demokratiproblem!
Kommunallagens 5 kap 35 § säger att en motion ska om möjligt beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.
Det står också att ”Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid.”
I många kommuner i Sverige finns riktlinjer formulerade för att kunna uppfylla denna lagtext.

Våra frågor till Parisa Liljestrand, kommunstyreelsens ordförande, är:
1. Ser kommunalrådet kommunens nuvarande beredningstider som ett demokratiskt problem?
2. Är kommunen beredd att, liksom många andra kommuner, anta riktlinjer för hanteringen av motioner?

Gunnar Bergström
Vänsterpartiet 11/10 2021