Författare: Ulf Sellgren

För att uppnå de alldeles utmärkta allmäna målen för Vallentunas förskolor, skolor och fritidshem i Vallentunas Kommunplan krävs ”tillräcklig” generell skolpeng och tilläggsanslag för särskilda behov. Den generella skolpengen till F-9-skolan är relativt låg i Vallentuna, speciellt om vi jämför med riket. Under många år har även skolornas budget hyvlats, vilket har motiverats med hypotetiska effektiviseringar, d.v.s. det som ofta benämns produktivitetsökningar för industriella processer.

Om vi studerar Sveriges Kommuners och Regioners databas Kolada för 2023 finner vi att det gick 14,5 elever per lärare i Vallentunas kommunala grundskolor medan medelvärdet för riket var 11,3. Det är alltså ca 22% högre lärartäthet i riket än i Vallentuna.

Trenden är också tydlig:

• Från 2013 till 2023 ÖKADE antalet elever per lärare i Vallentunas kommunala grundskolor med 12,4%, från 12,9 till 14,5 elever per lärare.
• Om vi betraktar alla kommunala skolor i Sverige MINSKADE antalet elever per lärare med 2,6%, från 11,6 till 11,3 (ovägt medelvärde) mellan samma år.

För att göra bilden ännu tydligare: Från 2013 till 2023 ökade antalet grundskolelever i Vallentunas kommunala skolor med 5,5% medan antalet årsarbeten för grundskollärare minskade med 6%.

Vi ser liknande tendens när vi studerar den totala personaltätheten under dessa år.

Det är ett oomtvistat faktum att kompetenta lärare, men även lärar- och personaltäthet, speciellt i för- och grundskolan, har en avgörande betydelse för en inkluderande skola, hög skolnärvaro och goda skolresultat. Vallentuna har ytterst kompetenta lärare, men de behöver bli fler, inte färre.

Med den socioekonomiska profil vi har och kommunens goda ekonomi borde Vallentuna ha modet att gå före och vad gäller skolnärvaro, skolresultat och lärartäthet sikta mot den övre halvan i riket.

Våra frågor till BUN:s ordförande Camilla Blacker Wallinsson (M):

1. Hur ser du på den relativt låga lärar- och personaltätheten i Vallentunas kommunala grundskolor, och den sjunkande trenden?
2. Vad är du personligen beredd att göra för att såväl lärartäthet som personaltäthet ska öka i Vallentunas kommunala grundskolor?

Ulf Sellgren, Vänsterpartiet

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Huvuddelen av Vallentunas invånare får sitt dricksvatten distribuerat via det allmänna vattennätet. Nödvattenplanen, d.v.s. att säkra vattenförsörjningen vid kris, höjd beredskap och krig är en viktig komponent i kommunens krisberedskap.

I beredskapsplanen kan vi läsa att ”om det är något som händer som gör att det normala vattenledningsnätet inte kan användas, behöver dricksvatten distribueras på något annat sätt och Vallentunas nödvattenplan aktiveras. Roslagsvatten ansvarar för att göra situationsbedömningen när nödvattenplanen ska aktiveras. Planen innehåller två sätt att distribuera vatten, reservvatten och nödvatten, beroende på om vatten delvis kan distribueras i ledningsnätet eller om ledningsnätet är helt utan vatten.

• Reservvatten – Dricksvatten baseras på en alternativ vattentäkt eller ett alternativt vattenverk. Distributionen sker i det ordinarie ledningsnätet eller i ett provisoriskt nät där särskilda tappställen upprättas. Detta hanteras av kommunalförbundet Norrvatten.
• Nödvatten – Dricksvatten levereras genom utställda vattentankar. I nödvattenplanen finns planering för hur vattentankar ska placeras ut i en kris så att hushåll som normalt försörjs med kommunalt vatten kan hämta dricksvatten. Vallentuna aktiverar och använder nödvattenplanen genom Roslagsvatten.

Rysslands anfallskrig i i Ukraina har med största tydlighet visat hur sårbara storskaliga VA-lösningar i allmänhet och försörjningen av dricksvatten i synnerhet är. I Sverige finns cirka 1,2 miljoner enskilda vattenbrunnar. I Vallentuna finns flera tusen enskilda brunnar, som skulle kunna spela en viktig roll i vår beredskap genom att fungera som distribuerade småskaliga reservvattentäkter.

Vänsterpartiets frågor till Kommunstyrelsens ordförande Johan Skog (M):

1. Har Vallentuna kommun planer på att inkludera enskilda brunnar som möjliga distribuerade reservvattentäkter i sin krisberedskap?
2. Borde även hushåll med enskilda brunnar ingå i kommunens nödvattenplan?

Ulf Sellgren, Vänsterpartiet Vallentuna

Kommuner och civilsamhälle står inför nya utmaningar, bland annat som en konsekvens av en åldrande befolkning och en hårdare konkurrens om arbetskraften. Som en konsekvens måste chefer och andra beslutsfattare hitta alternativa vägar för att deras organisationer ska kunna möta sitt uppdrag. Här spelar artificiell intelligens en viktig roll, som ett verktyg för effektivisering men också för helt sätt att möta förväntningar och krav. Men eftersom artificiell intelligens är en ny verktygslåda är det inte självklart hur den ska användas. Den kan också missbrukas. Öppenhet och transparens är viktigt för att skapa insyn och förtroende för AI som artificiell intelligens brukar kallas.

Vallentuna kommun behöver sträva efter att optimera och utveckla sina verksamheter med hjälp av artificiell intelligens men på ett sådant sätt att farorna med AI beaktas. Genom AI har vi möjlighet att bidra till ett hållbart samhälle där innovation och välfärd går hand i hand .

En strategi behöver bland annat innehålla riktlinjer för

• Inom vilka områden kan AI vara till gagn för kommunens verksamhet?
• Hur ska öppenhet och transparens garanteras?
• Inom vilka områden är AI olämpligt att användas?
• Hur ska personalens utbildning se ut?

Vadstena kommun och Sundsvalls kommun är exempel på kommuner som tagit fram en strategi för artificiell intelligens

Vänsterpartiet föreslår:

att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram ett strategidokument gällande artificiell intelligens för Vallentuna kommun och förelägga det för beslut i fullmäktige.

Gunnar Bergström

Vänsterpartiet Vallentuna