Författare: Ulf Sellgren

Vi lever tyvärr i en orolig och säkerhetsmässigt osäker tid. Vi har krig på vår kontinent. Vi har också nyligen genomlevt en omfattande pandemi och det är tyvärr nog inte den sista. Erfarenheterna efter pandemin visar på behovet av framförhållning och beredskap på flera områden. Denna motion gäller livsmedelsförsörjning men berör förstås flera områden för att en sådan försörjning ska fungera: energi, personal och varor.

Kommunen behöver inte invänta direktiv uppifrån eller lagstiftning utan kan göra som Töreboda och Gullspångs kommuner och utreda möjligheten att liksom dessa kommuner inrätta ett lokalt beredskapsråd för livsmedelsförsörjning. Detta beredskapsråd behöver genom en överenskommelse som innefattar alla lokala livsmedelsproducenter liksom lokala handlare bygga upp en lokal beredskap. Syftet med överenskommelsen är att gemensamt inventera de resurser respektive part har och hur dessa kan koordineras så att kommuninvånarna fortsatt har tillgång till livsmedel om störningar skulle uppstå i leveranser och distribution.

Med ovanstående som bakgrund yrkar Vänsterpartiet att

• Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett lokalt beredskapsråd för  livsmedelsförsörjning i Vallentuna kommun

Gunnar Bergström

Vänsterpartiet Vallentuna

Vi arbetar just nu med vårt förslag på kommunplan och kommunbudget 2026-2028, som behandlas av Kommunstyrelsen 19 maj och beslutas av Kommunfullmäktige 2 juni.

Vi tar tacksamt emot alla förslag på satsningar som du anser behjöver göras under kommande år, såväl höga som låga.

För att uppnå de alldeles utmärkta allmäna målen för Vallentunas förskolor, skolor och fritidshem i Vallentunas Kommunplan krävs ”tillräcklig” generell skolpeng och tilläggsanslag för särskilda behov. Den generella skolpengen till F-9-skolan är relativt låg i Vallentuna, speciellt om vi jämför med riket. Under många år har även skolornas budget hyvlats, vilket har motiverats med hypotetiska effektiviseringar, d.v.s. det som ofta benämns produktivitetsökningar för industriella processer.

Om vi studerar Sveriges Kommuners och Regioners databas Kolada för 2023 finner vi att det gick 14,5 elever per lärare i Vallentunas kommunala grundskolor medan medelvärdet för riket var 11,3. Det är alltså ca 22% högre lärartäthet i riket än i Vallentuna.

Trenden är också tydlig:

• Från 2013 till 2023 ÖKADE antalet elever per lärare i Vallentunas kommunala grundskolor med 12,4%, från 12,9 till 14,5 elever per lärare.
• Om vi betraktar alla kommunala skolor i Sverige MINSKADE antalet elever per lärare med 2,6%, från 11,6 till 11,3 (ovägt medelvärde) mellan samma år.

För att göra bilden ännu tydligare: Från 2013 till 2023 ökade antalet grundskolelever i Vallentunas kommunala skolor med 5,5% medan antalet årsarbeten för grundskollärare minskade med 6%.

Vi ser liknande tendens när vi studerar den totala personaltätheten under dessa år.

Det är ett oomtvistat faktum att kompetenta lärare, men även lärar- och personaltäthet, speciellt i för- och grundskolan, har en avgörande betydelse för en inkluderande skola, hög skolnärvaro och goda skolresultat. Vallentuna har ytterst kompetenta lärare, men de behöver bli fler, inte färre.

Med den socioekonomiska profil vi har och kommunens goda ekonomi borde Vallentuna ha modet att gå före och vad gäller skolnärvaro, skolresultat och lärartäthet sikta mot den övre halvan i riket.

Våra frågor till BUN:s ordförande Camilla Blacker Wallinsson (M):

1. Hur ser du på den relativt låga lärar- och personaltätheten i Vallentunas kommunala grundskolor, och den sjunkande trenden?
2. Vad är du personligen beredd att göra för att såväl lärartäthet som personaltäthet ska öka i Vallentunas kommunala grundskolor?

Ulf Sellgren, Vänsterpartiet