Reflektioner kring en inhuman flyktingpolitik
Stefan Strömberg:
”FLYKTINGDEBATTEN – ETT SAMTAL DÄR SOLIDARITET TYCKS VARA BANNLYST
Jag börjar tröttna på riktigt nu. Alldeles oavsett om det är seriösa program på radio eller mindre nogräknade tidningars svarta rubriker, är det samma sak: ”Flyktingproblemet” är ett problem för mottagarländer som Sverige, inte för de som tvingas fly krig, förföljelse, svält och naturkatastrofer.
Hur kunde det bli så?
När dog solidariteten?
Volymmålen som diskuterar nu tycks mig helt absurda. De rimliga vore väl ändå att prata vilken slags global politik som måste till för att färre människor ska behöva fly…
Ingen människa vill fly. Det gällde de svenskar som drog västerut när fattigdom och hunger var vanligt också i vårt land kring förra sekelskiftet. Det gäller också de människor som knackar på vår dörr i dessa dagar. En dörr som förses med allt fler lås.
Varför ställer inte en enda journalist frågan om varför vi fortsätter med vapenexport till diktaturer som krigar i Jemen? Det land där – enligt FN – den värsta humanitära krisen i världen pågår. Om vi nu ska prata volymer, vore det väl rimligt att prata om hur många färre som skulle behöva fly, eller sitta i flyktingläger, om kriget upphörde och vi på allvar bidrog med mat, sjukvård och andra förnödenheter istället. Jag vet inte om det är dumhet eller egoism, men fruktar att det är en kombination av båda, att vi agerar så kortsiktigt, så destruktivt.
I mina öron ringer fortfarande gårdagens samtal med den chilenska ambassadören. 600 000 flyktingar, i första hand från Venezuela och Haiti, tog hans sydamerikanska land med 18 miljoner invånare emot under 2019.
Och Sverige då?
Många fler skulle man ju kunna tänka sig med tanke på tonläget i debatten.
21958 var det som sökte asyl här. och även om den chilenska siffran kanske är grovt tillyxad säger det en hel del om proportionerna. Jag tycker det är ynkligt. Nästan 30 gånger färre alltså…
Ännu en gång återvänder jag till Martin Luther Kings kloka och talande ord: ”Människans förhållande till det normala är alltid detsamma. Det är det normala som förändras.”
I vårt en gång solidariska land är det numera egoismen som är det givna i förhållande till omvärlden. Vi tar det för givet att vi ska ha det bättre än andra. Att vi ser flyktingar som ett problem för oss själva i första hand och inte för de som flyr är bara ett av många tecken på det.”
Om skyddskläder och smittskydd inom äldreomsorgen i Vallentuna
Vänsterpartiet har lagt förslag om en policy för kommunen, delvis i samklang med de rutiner som redan finns, men som vi anser behöver fastställas på politisk nivå, samt en förändring vad gäller hemtjänsten (där det dock är få smittade idag). Vallentuna kommun tillhör inte de värst drabbade och smittskyddet har hittills fungerat väl i kommunen. För att undvika en förvärrad situation och för att skydda personal och klienter vid en ökad smittspridning föreslår Vänsterpartiet att följande ska gälla (vilket inte är fallet idag vad gäller hemtjänsten):
- Uppdra åt Socialförvaltningen att se över rutinerna så att klädbyte och handtvätt kan ske efter besök hos smittad klient eller klient med symptom
- Utreda och återkomma till Socialnämnden med vad som framkommit gällande att arbetskläder ibland inte används och vad som kan göras åt det om uppgifterna visar sig stämma.
- Uppdra åt Socialförvaltningen att organisera arbetet så att de smittade får besök av personal som avdelas enbart till detta och att denna personal inte arbetar med övriga klienter i enlighet med Folkhälsomyndighetens riktlinjer.
- Fastställa minsta skyddsnivå för munskydd vid misstänkt smitta till nivå IIR, och om möjligt, nivå FFP2. (Den skyddsnivån följs idag, vi vill att den ska slås fast inför framtiden och inför eventuell bristsituation. Kraven ovan följer Kommunalarbetarförbundets riktlinjer).
Förslagen avslogs, i huvudsak med motiveringen att det fungerar väl som det är idag. Vänsterpartiet Vallentuna anser inte att detta är förenligt med försiktighetsprincipen!
COVID-19: Förslag för personer som är äldre eller i riskgrupp att få dagligvaror hemsända
Med anledning av Coronapandemin avrådes personer över 70 år samt personer i riskgrupper att besöka butiker för sina inköp av dagligvaror. Riskgrupper är bland annat personer med diabetes, högt blodtryck eller övervikt.
Många kan ordna sina inköp via vänner, grannar och släktingar. Alla har dock inte den möjligheten. Särskilt svårt är det för de som bor på landsbygden.
De som sedan tidigare har hemtjänst kan få hjälp med sina inköp den vägen. Men för de som inte har hemtjänst finns idag inte motsvarande möjlighet. Man hänvisas till volontärer om man inte kan ordna hjälp själv. För alla är det inte lätt att hitta den hjälpen och det är en osäker faktor att låta det hela vara beroende av volontärer. Detta är samhällets ansvar. Kommuner i Sverige gör olika här. I Eskilstuna har man infört denna tjänst fram till årsskiftet.
Vänsterpartiet föreslår att:
1. Socialförvaltningen omedelbart erbjuder en kostnadsfri service för inköp och hemleverans av dagligvaror som gäller personer över 70 år samt de som tillhör riskgrupperna. I dagens läge ska detta bedömas generöst på grund av vikten att minska smittspridningen. Servicen innebär att brukaren får bistånd med kostnaden för att utnyttja hemleverans av dagligvaror från de butiker i Vallentuna som erbjuder detta samt med service för att använda tjänsten.
2. För de brukare som har svårt att komma i gång med denna tjänst, t.ex. på grund av datorovana eller avsaknad av dator, ska kommunen erbjuda hjälp med detta.
3. Servicen för hemsändning av dagligvaror ska börja gälla snarast möjligt och gälla till 2020-12-31.
4. Bidraget utgör max 200 kr per hemsändning och max en gång per vecka. Kostnader utöver detta får brukaren stå för själv.
5. Socialförvaltningen, om detta krävs för att utföra detta, visstidsanställer eller timanställer erforderlig personal och att dessa kostnader återkrävs av staten som lovat att kompensera kommunerna för pandemins merkostnader.
6. Denna service införs utan dröjsmål

