Den 11 april 2024 är det exakt 100 år sedan vår partiförening i Vallentuna bildades. Vi ser tillbaka på en omväxlande historia. Den har berott av medlemmarnas antal och aktivitet men också av den politiska utvecklingen i Sverige och i världen. Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV) bildades som ett demokratiskt fredsprojekt 1917. Sedan dess har partiet och därmed också vår partiförening bytt namn flera gånger och dess vandring har kantats av olika blindskär, men fokus har alltid varit jämlikhet, välfärd för alla, fred och internationell solidaritet. Idag står V starkt i övertygelsen om demokratisk socialism som svaret på Sveriges och världens fundamentala problem.

Vallentuna tegelbruk och sågverk 1920 (Fotografer okända: Vallentuna bildarkiv nr. 752 och 755)

1885 invigdes Roslagsbanan. Banan byggdes främst för att transportera skogs- och jordbruksprodukter samt tegel till ett växande Stockholm. Centrala Vallentuna växte fram, det startades ett sågverk strax norr om stationen, två tegelbruk och flera trädgårdsmästerierPartiföreningen bildades av tegelbruksarbetare och timmermän. I protokollsboken 1924–1930, som finns i Vallentuna Folkrörelsearkiv, ser vi att timmermannen Erdi Jonasson valdes till partiföreningens första ordförande. Medlemsavgiften var 1 kr per månad för män och 50 öre för kvinnor. Föreningen spred politisk agitation genom tidningsförsäljning och möten. Man sålde tidningar som Folkets Dagblad, partiets huvudorgan, och ungdomsförbundets tidning Stormklockan. Partiföreningen var med och startade en fackförening vid tegelbruket 1924. Man agerade också med de arbetslösa. År 1929 noterades att det bildats en fackklubb för grov- och fabriksarbetare. 

Vår förening bildades tidigare än i grannkommunerna. Därför hölls frekventa agitationsmöten i främst Täby och Djursholm.

Redan 1926 valdes Erdi Jonasson in i kommunalfullmäktige. De politiska partierna hade inga kommunala stöd. Mycken energi och arbete gick till att ordna fester, som var den stora inkomstkällan, sommarfester, julfester, sillsexor, samkväm, danser och ungdomsfester.

Möten hölls en söndag i månaden. Man hade ingen egen lokal utan sågs i hemmen eller i offentliga lokaler som stationen, Semlins Café och Godtemplarlokalen, på sommaren Folkparken och Prästgårdens hage. Politiskt viktiga frågor togs upp på mötena, som partiprogrammet, partistriderna 1924 och 1929, studier, arbetslösheten, religion och organisationsarbete. Som första kvinnliga mötesordförande valdes Ida Eriksson, den 24 maj 1925. Vid årsmötet 1928 valdes Ida in i styrelsen tillsammans med två andra kvinnor och fyra män.

Den 22 augusti 1929 beslutade styrelsen att arbetarekommunen skulle köpa fem andelar i Föreningen Folkets hus. Man hade då redan en styrelsepost i ABF.

Vad som hände sedan kan du läsa i vår jubileumsskrift som publiceras i samband med vår höstfest.

Uppdaterades: 11 apr 2024