Skip to main content

Vallentunas Kommunplan 2023-2025

Gunnar Bergströms yrkande på KF 14 november:

Kommunplanerna innehåller många siffror. Ibland kan ideologin skymmas och glömmas bort i alla kolumner

Men bakom våra olika budgetar ligger olika syn på prioriteringar och i Vänsterpartiets fall att värna om de som har det svårast , och just nu inflationstider, skydda barn och ungdomar

Vi har valt att lägga en plan som i våra ögon är stram och försiktig på grund av det ekonomiska läget.

Fokus har varit på några saker

  1. Att skydda vård, skola och omsorg från de ständiga nedskärningar som görs varje år när budgeten inte kompenserar för kostnadsökningar-

Beräkningar från Sveriges Kommuner och Regioner säger att det statliga stödet till kommuner och regioner skulle behöva vara 20 miljarder bara för att behålla nu varande standard på omsorgen. Regeringen har beviljat 6 miljarder. Detta är rikspolitik som påverkar oss i kommunen. I det läget kan vi inte själva komma med ytterligare nedskärningar lokalt.

  1. Att göra en extra satsning på barn och ungdomar genom full kompensation för kostnadsökningar. I majoritetens budget kompenseras så lite att med dagens kostnadsprisindex så innebär det en verklig nedskärning med 1,5 %

Det sista skolan i Vallentuna behöver är nedskärning. Skolpengen i Vallentuna behöver höjas. Vi föreslår därför en extra satsning förutom kompensationen på 10 miljoner till skolan. Detta kostar en vanlig skattebetalare 60 kr i månaden

Vi har också återigen föreslagi  en satsning på det förebyggande programmet CTC  För några veckor sedan hade vi skjutning och sprängning i Vallentuna – vi är inte förskonade från detta.

Vi föreslår också ett borgensåtagande för Össebyhus gällande inköp och nyproduktion av bostäder. Vallentuna växer och behöver alla boendeformer och där det behövs fler hyresrätter i nyproduktionen. Genom att ge Össebyhus nya direktiv och en andra förutsättningar möjiggörs ett socialt hållbart bostadsbyggande.

För att finansiera detta föreslår vi en skattehöjning på 1 krona. Detta lägger oss fortfarande under snittet i Sverige och speglar en värdering av skola, vård och omsorg som viktiga insatser från samhället.

Vänsterpartiet yrkar bifall till vår kommunplan.

Interpellation: kommunens energiplan och plan för laddstationer

Världsnaturfonden har nu gjort en ranking i den så kallade klimatkollen av hur väl kommunerna i Sverige lyckas uppnå målen. Vallentuna hamnade på plats 272 av 290. En stor förklaring till detta är att transporter står i snitt för i genomsnitt en tredjedel av utsläppen i kommunerna. I Vallentuna är andelen enligt WWF långt mycket större än så: runt 85 procent. Bilarna står för 67 procent  av transporternas utsläpp.  Här krävs en strategi.

Så här lyder kommunens energistrategi som den citeras i kommunens strategidokument:

  • ”Till 2018 ska kommunen utreda förutsättningarna för att successivt gå̊ över till fossilfri fordonsflotta samt utreda och föreslå̊ lämpliga platser för ladddstolpar och tankmöjligheter för förnyelsebara drivmedel.”
  • ”Till 2020 ska kommunen mot referensår 2009 ha sänkt sin energianvändning med 30 %, enbart använda förnybar energi i sin egen fordonsflotta och tillse att 20 % av energin för samtliga transporter i kommunen är förnybar”.
  • ”Till 2030 ska hela fordonsflottan och alla transporter i kommunen vara oberoende av fossila bränslen.”

Denna interpellation handlar om hur det gått med att nå dessa mål

Vår fråga 1 lyder: Vi har nu passerat 2020 så frågan är alltså om målen för det året har uppnåtts?

En annan målsättning handlar om laddstationer för elbilar. I strategidokumentet för laddstationer från 2017 sägs att kommunen ska verka för att attraktiva parkeringsplatser med laddstationer för elfordon ska upprättas.

I dokumentet anges målsättningen att det ska finnas upp till 25 laddstationer i kommunen år 2020. Idag finns det just 25 stycken.  Målsättningen anger också behov av olika typer av laddare och lokalisering. Av de 9 som finns idag är bara en av typen snabbladdare som kan användas vid kortare uppehåll. Idag finns denna enda vid Roslagsstoppet. Målsättningen med snabbladdare i centrum är inte uppnått. Målet var att:

”På pendlarparkeringar vid Roslagsbanans stationer, och vid bytespunkter ut med E18 föreslås att normalladdare sätts upp. På platser där besökare ska göra kortare uppehåll bland annat IP, Ica Karby, Ica Kragsta och lunchrestaurangen Roslagsstoppet rekommenderas snabbladdare.”

Vår fråga nummer 2 är:

Hur tänker kommunen agera för att uppfylla målsättningarna gällande laddstationer i 2017 års strategidokument?

Vår fråga 3 är handlar om driften av laddstationerna. Där är strategin att

”som samverkande part kommer kommunen inte att äga, sköta drift eller underhåll av publika laddare”

Är kommunen beredd att ompröva strategin att inte äga eller driva laddstationerna om det krävs för att uppnå målsättningen?

Vallentuna 2 maj 2022

Gunnar Bergström, Vänsterpartiet

Motion om att Vallentuna utreder införande av preventionsmodellen CTC

Motion om att utreda möjligheterna att införa preventionsmodellen Communities That Care i Vallentuna kommun

Communities that Care är en forskningsbaserad preventionsmodell som ger lokalsamhället verktyg att arbeta med ungdomars ohälsa och beteendeproblem genom att fokusera på empiriskt identifierade risk- och skyddsfaktorer. 

CTC tillhandahåller en struktur för att engagera samhällsaktörer, en process för att ta fram en gemensam vision i lokalsamhället, verktyg för att bedöma förekomst av risk- och skyddsfaktorer lokalt samt processer för att prioritera dessa faktorer och formulera specifika mätbara mål för lokalsamhällets förebyggande insatser. 

CTC vägleder arbetet att ta fram en plan för det förebyggande arbetet i lokalsamhället. I planen ska det framgå hur identifierade risk- och skyddsfaktorer ska adresseras med väl utprovade och effektiva insatser och hur insatserna ska implementeras. 

CTC implementeras i fem steg och processen stöds av sex utbildnings- och träningssessioner som leds av certifierade CTC-utbildare. Det bedöms ta cirka 2–5 år innan man kan se förändringar när det gäller riskfaktorer i lokalsamhället.

INSATSEN ÄR RIKTAD MOT

Narkotika, Alkohol, Tobak

MÅLGRUPP Barn (5-11 år), Tidig tonår (12-14 år), Sena tonår (15-18 år), Ung vuxen (19-25 år)

UTFÖRARE

CTC är en samverkansmodell där aktörer i lokalsamhället som kan bidra till att förebygga droganvändning och kriminalitet bland unga kan ingå. Exempel på aktörer är skolan, socialtjänsten, polisen, lokala brottsförebyggare, föreningslivet, företagare etc. 

VISAD EFFEKT

Andelen ungdomar som inte började dricka alkohol var signifikant lägre i lokalsamhällen som implementerat CTC jämfört med kontrollsamhällen vid uppföljning tre, fem och åtta år efter baslinjemätningen. 

Andelen ungdomar som var rökfria var högre i lokalsamhällen som implementerat CTC jämfört med kontrollsamhällen vid samtliga uppföljningar upp till åtta år.  CTC gav dock inga signifikanta effekter på konsumtion av cannabis vid någon mätpunkt.

KOMPETENSKRAV UTFÖRARE

CTC är en preventionsmodell som förvaltas av University of Washington School of Social Work. Institutionen ger utbildning och stöd vid implementering av CTC.

I Sverige arbetar Malmö stad med CTC sedan 2016. En mindre kommun som startat CTC är Sandviken.

För att arbeta med CTC krävs utbildning av certifierade CTC-instruktörer (Master Trainers). Dessa finns än så länge endast i Malmö stad. 

Vänsterpartiet yrkar på att

Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheten och kostnaderna för att införa det hälsoförebyggande programmet CTC i Vallentuna. Redovisningen ska visa kostnaden för att genomföra CTC och kostnaden för att avstå.

Gunnar Bergström

Vallentuna 28/3 2022

Interpellation angående träddöd längs väg 268

Interpellation 20211108 till Bygg- och miljöskyddsnämndens ordförande Elwe Nilsson  angående träddöd längs väg 268

Ett stort antal döda träd och buskar står längs väg 268 mellan vägen och Karby industriområde. De första döda träden och buskarna syntes för minst två år sedan och vi fick då lugnande besked om planerade åtgärder men antalet har sedan dess blivit allt fler och inga insatser syns.

Uppenbarligen finns det en anledning till att vegetationen dör och det är ett miljöproblem i sig. Eventuella föroreningar kan också få konsekvenser för Angarnsjöängen. Träden är dessutom en trafikfara eftersom de kan falla över vägen.

Mina frågor till Elwe Nilsson är

  1. Vilken är anledningen till träddöden?
  2. Vilka åtgärder har vidtagits för att hindra fortsatt träddöd på platsen?
  3. När kan problemen vara åtgärdade? 

    Johan Fagerhem

    Vänsterpartiet Vallentuna