Skip to main content

Interpellation om Kommunbudgeten tar höjd…

Vi närmar oss tiden då kommunens budget ska arbetas fram. Detta år kommer detta arbete att behöva ta hänsyn till höjda elpriser, stigande hyror och inflationen.  Våra olika politiska prioriteringar kommer att framgå när vi lägger fram våra olika budgetar.

Den borgerliga majoriteten i Vallentuna har under många år i sitt budgetarbete oavsett olika satsningar samtidigt infört en nedskärning genom att bara kompensera för hälften av kostnaderna för prisökningar och löneförhöjningar.

Detta blir extra problematiskt i en tid av inflation och kostnadsökningar. I år saknas enligt Sveriges Kommuner och Regioner 14 miljarder för att behålla nuvarande kvalitet inom vård, skola och omsorg.

Det är också oroande att samtidigt få besked att i de kommande löneförhandlingarna för lärarna har Vallentuna kommun gett lägsta tänkbara bud till lärarna på 1,6 %, lägre än alla andra grannkommuner. Detta skulle riskera kompetensförsörjningen på kort och lång sikt.

I detta ekonomiska läge behöver kommunens grundläggande verksamheter  skyddas så mycket som möjligt mot negativa effekter av inflation och andra kostnadsfördyringar men inte genom att försämra arbetsvillkoren för medarbetarna.

Våra frågor till kommunstyrelsens ordförande är:

  • Är kommunen beredd att i nuvarande läge fullt ut kompensera verksamheterna för kostnadsökningarna under 2023?
  • Är kommunen beredd att pausa löneöversynen för Vallentunas lärare och göra ett omtag där?

 

Vallentuna 24/4 2023

Gunnar Bergström, Vänsterpartiet

Motion om nya nyckeltal för Vallentunas grund- och förskolor

Så här lyder Barn- och Ungdomsnämndens mål som det formuleras i förra Kommunplanen:

Vallentunas kommunala förskolor, skolor och fritidshem erbjuder en undervisning och omsorg med hög kvalitet för alla barn och elever som ger goda förutsättningar till nästa steg i utbildningskedjan.

För att uppnå detta mål krävs stora resurser, bland annat i form av adekvata lokaler och tillräckligt med utbildad och behörig personal. I Barn- och Ungdomsförvaltningens verksamhetsberättelse för 2022 används en hel del kvantitativa, men även kvalitativa, mål, som används för att analysera utfallet (måluppfyllelsen) för det gångna årets verksamhet. Exempelvis är nyckeltalet ”andelen heltidstjänster med förskollärarexamen” för Vallentuna förskolor en värdefull indikator, men det saknas en indikator som beskriver utbildningsnivån, tex barnskötarutbildning, för den personal som inte har förskollärarexamen. För grundskolan är personaltätheten, och andelen lärare med lärarlegitimation bra indikatorer, men i verksamhetsberättelsen saknas ett nyckeltal för antalet elever per lärare. Nyckeltal för bl.a. lärartätheten finns ju att hämta i kolada.se, den öppna databasen för Sveriges regioner och kommuner. Enligt officiell statistik från Skolverket är lärartätheten i Vallentunas grundskolor betydligt lägre, och dessutom sjunkande, jämfört riksgenomsnittet för landets kommunala grundskolor, som dessutom är ökande (14,4 elever/lärare i Vallentuna, respektive 11,4 elever/lärare i rikets alla kommuner 2022). Vidare saknas i verksamhetsberättelsen ett nyckeltal som beskriver elevhälsans arbete och insatser, exempelvis antalet elevvårdskonferenser.

Vid nationella och regionala jämförelser är den generella skolpengen till förskola och grundskola låg i Vallentuna. Detta gör det extra intressant att kunna analysera hur personaltäthet, lärartäthet, elevnöjdhet och skolresultat beror av varandra, och därmed skapa underlag för framtida skolpolitiska beslut.

Vi yrkar att fullmäktige ger Barn- och Ungdomsnämnden i uppdrag

  • att i sin verksamhetsberättelse för 2023 och framåt presentera nyckeltal för andelen personal med ”barnskötarutbildning”, ”viss pedagogisk utbildning” och ”övrig utbildning” i de kommunala förskolorna, vilka kompletterar nyckeltalet för andelen behöriga förskollärare,
  • att presentera ett nyckeltal för lärartätheten, dvs antalet elever per heltidslärare, i de kommunala grundskolorna, vilket kompletterar nyckeltalet för personaltäthet,
  • att utreda och införa ett eller flera nyckeltal som beskriver elevhälsans utmaningar och insatser.

Gunnar Bergström, Vänsterpartiet                   

Interpellation om Vallentunas vision ”modet att gå före”

Visionen för Vallentuna kommuns hela verksamhet har under den föregående mandatperioden varit ”Med mod att gå före skapar vi ett Vallentuna där människor och idéer växer”.

I de nycklar som medföljer visionen och som är tänkta att visa hur den ska nås och vad som ska prioriteras, finns styrdokument med mångordiga föresatser om bland annat integration, demokrati, bemötande, tillgänglighet och folkhälsa, där vi i flera fall kan se brister i uppfyllelse.

När nu de fyra åren har gått och en ny mandatperiod är inledd kan det vara dags att utvärdera hur visionen har förverkligats. Den andra delen av visionen ”där människor och idéer växer” är väl kanske svår att utvärdera. Men vad som har hänt när det gäller den första delen, ”med mod att gå före”, borde gå att redovisa.

Vi ställer därför följande fråga till Johan Skog:

Kan du lyfta fram tio exempel på insatser, som kommunen gjort de senaste fyra åren, som visar att kommunen har varit föregångare inom några områden, jämfört med andra kommuner?

Cristina Svedberg, Vänsterpartiet Vallentuna

Motion: Inför nolltaxa för föreningars lokal- och plabnhyra

Fritidsnämndens uppgift är att ”vara huvudman för fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet”.

Vallentunas ideella föreningar utför en ovärderlig social insats och ett viktigt folkhälsoarbete. För denna insats beviljas föreningarna bland annat aktivitetsstöd och de föreningar som har egna lokaler kan ansöka om hyresstöd. Delar av aktivitetsstödet använder de föreningar som inte har egna lokaler och planer till att betala hyra för aktiviteter på kommunala planer och i kommunala lokaler. Totalt fick Vallentunas föreningar ca 2,5 miljoner kronor i aktivitetsstöd under 2022. Ytterligare ca 1 miljon kronor betalades ut till föreningarna som andra typer av stöd. Föreningarna betalade ca 2 miljoner kronor under 2022 för aktivitetshyror av kommunala lokaler och planer, dvs det faktiska aktivitetsbidraget var ca 500 tusen kronor.

Taxorna för hyra av kommunens planer och lokaler höjdes under 2022 för privatpersoner och företag, men ej för de ideella föreningarna.

Några kommuner har gjort andra bedömningar än Vallentuna och minskat föreningshyrorna, medan andra kommuner, som exempelvis Halmstad, har ”visat mod och gått före” och infört nolltaxa för lokal- och planhyra. Nolltaxan i Halmstads gäller såväl möten, som träning och match för de föreningar som finns registrerade i kommunens föreningsregister. För att hantera risken att lokaler och planer överbokas tillämpas principen om dubbel taxa för de oanvända bokade tillfällen som inte avbokats i tid.

Vänsterpartiet anser att kommunens föreningar ska ges möjlighet att använda hela aktivitetsstödet till sina aktiviteter, dvs att nolltaxa införs.

Vi yrkar att fullmäktige beslutar:

  • att nolltaxa införs för Vallentunas ideella föreningars nyttjande av kommunala lokaler och planer, utan att aktivitetsstöden minskas.
  • att hyresbidragen för de ideella föreningar som har egna lokaler ses över så att de inte missgynnas jämfört med de föreningar som hyr kommunala lokaler och planer med nolltaxa.

Cristina Svedberg, Vänsterpartiet