Inför hösten och kommande vinter hoppas vi alla att de som vill och kan vaccinera sig har gjort det och att livet delvis kan återgå till något som är mer normalt. I Vallentuna kommun behöver vi tänka igenom och planera hur vi ska agera när den akuta krisen är över och vi kanske inte behöver bära munskydd i butiker eller vid besök hos våra äldre släktingar.

Vi behöver planera för hur livet kommer att gestalta sig med ett aggressivt virus som inte kommer att försvinna. Vi kommer på en del områden att behöva planera nytt och ibland tänka om. Denna fråga vill Vänsterpartiet att kommunledningen tar tag i så snart som möjligt. Vi nämner i denna interpellation ett antal frågor som kommunen behöver agera utifrån.

Kommunen har idag ett visst beredskapslager. Behöver det utökas? Finns det andra beredskapsåtgärder som behöver vidtas? Under lång tid kommer till exempel många ärenden att behöva utföras digitalt. Vilket ställer krav på stöd och hjälp till de som inte är vana med detta.

Det finns anledning att befara att den långa tiden av restriktioner och isolering har orsakat en ökning av psykisk ohälsa och relationsproblem i en del utsatta familjer. I skolan kommer elever som halkat efter på grund av stor distansundervisning att behöva extra hjälp. Kommunen behöver inventera behovet och planera och finansiera ett arbete med att avhjälpa en del av pandemins effekter.

Vi kommer troligen att få det som kallas vaccinationspass eller vaccinationsbevis i sommar. Ännu är det inte klart vilka uppgifter som kommer att finnas i detta intyg och inte heller var det ska gälla och användas. Inför hösten och nästa år behövs en vaccinationspolicy att tas fram och sedan revideras vid behov.

Vad säger lagstiftningen om sekretess och integritet kontra våra brukares önskan om en smittsäker vård? Kan brukaren kräva att vårdas av enbart personal med vaccinationsintyg? Vad kan vi kräva när personal nyanställs? Vad kan kommunen kräva av privata utförare? Detta behöver utredas närmare.

Alla dessa frågor behöver utredas och förslag läggas. Detta arbete behöver komma igång snarast.

Med hänvisning till ovanstående önskas svar på följande frågor av Parisa Liljestrand, kommunstyrelsen ordförande:

● Hur avser kommunledningen planera för det kommande året vad gäller effekterna av Coronapandemin?

● Är kommunledningen beredd att ge kommunledningsgruppen i uppdrag att utreda och komma med förslag på de områden vi angett i denna interpellation?

Gunnar Bergström

Banr- och Ungdomsnämnden (BUN) antog den 23/3 ett styrdokument om modersmålsundervisning, där det slås fast den modersmålsundervisning kommunen erbjuder ska bedrivas som fjärrundervisning.

Det finns en problematik i hur detta styrdokument förhåller sig till skollagen (2010:800) och jag hoppas på ett par förtydliganden.

Enligt skollagens 21 kap 3§ får fjärrundervisning bara användas om ”1. det för viss undervisning inte finns någon lärare inom huvudmannens skolenhet som uppfyller kraven på legitimation och behörighet enligt 2 kap 13§ och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan” eller ”3. elevunderlaget för en viss skolenhet är så begränsat att ordinarie undervisning inom skolenheten leder till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen”. Vidare står i skollagens 21 kap 9§ att ”Huvudmannen får beslutat om att använda fjärrundervisning för högst ett år i taget”.

Då styrdokumentet som antogs inte har någon tidsbegränsning går det att ställa sig frågande till hur nionde paragrafens krav på tidsbegränsning för högst ett läsår i taget uppfylls. Det finns dock inget i styrdokumenten om hur fjärrundervisning skulle kunna undvikas för modersmålsundervisningen kommande läsår, vilket bör framgå då skollagen tydligt fastställer att det ska finnas en problematik av något slag som endast fjärrundervisning kan lösas och att denna lösning inte får vara en tillsvidarelösning.

Vidare framgår ej i beslutsunderlaget om beslutet om fjärrundervisning grundar sig i tredje paragrafens första eller tredje punkt. För att få klarhet i detta begärde jag ut underlagen till beslutet från registrator och fick svaret att varken en ekonomisk eller organisatorisk analys har gjorts för attvisa på hur ordinarie modersmålsundervisning skulle påverka skolorganisationen inom kommunen. I beslutsunderlaget framgår heller inte något om svårigheter att rekrytera modersmålslärare eller hur upprepade försök har genomförts.

Mina frågor till Johan Skog, Barn- och Ungdomsnämndens ordförande, blir därför:

• Utifrån vilka av de problemformuleringar som uppställts i skollagens 21 kap 3§ vilar beslutet om
  fjärrundervisning för modersmålselever i Vallentunas skolor?
• Hur kommer Barn- och Ungdomsnämnden arbeta för att undanröja de problem som idag
  motiverar fjärrundervisningen för modersmålselever i Vallentunas skolor?Johan Fagerhem